Hajar, solsken och Crinan canal

Vi är några som drömt om att segla i Scotland sedan seglingsskildringarna i "Keltiska ringen". Scotlands västkust... mytomspunnet omskrivet och svårtillgängligt. -och nu är vi här! Corryvreckan, Garvellach, jura och Kerrera, bara namnen på dessa öar är fantasi-eggande. Det känns magiskt, och helt overkligt att gå igenom Corryvreckan i stiltje eller segla uppför Firth of Lorn för gennacker mot Oban och Kerrera. Solen skiner. Jag har bara packat varsitt par shorts och ett par badbyxor till barnen och då tänkte jag mig ett badhus... Eddie fick således ha badbyxorna idag då shortsen blivit blöta vid fiskandet från stranden i Kerrera... solkräm hade vi med oss men den e snart slut. Det är lite knasigt för det e ganska varmt men samtidigt kallt om huvudet. Vi går i shorts med mössa på.

"Seglingen" (mest motorgång hittills) har på alla sätt överträffat våra förväntningar så här långt. En brugd (sorts haj) sågs första dagen då vi seglade från Troon till Arran, stor, kanske 10 meter, och helt intill båten. Tumlare samma eftermiddag och därefter en solig dag med besök på det relativt unga whiskydestilleriet "Isle of Arran". Styrkta tog vi Delfin (jollen) ut till Stella igen.

Gammal borg i LochRanza på Isle of Arran.

Vi ligger gärna på boj där det går och annars på flytbryggor. Det är billigt tack vare pundet mot svenska kronan. Vi snålar inte med bekvämlighet. En kupévärmare håller oss varma om natten när vi kan ha landström. Duntäcken och värmen från motorn som gått under dagen har räckt när landström saknas. Och vilken mat sedan! Helt fantastiska måltider på resturangerna här gör upplevelsen total. Musselsoppa, pilgrimsmusslor och havskräftor, alltid med hembakat bröd och färska råvaror. De verkar väldigt ekologiskt sinnade här, men det är knappast ett nytt påfund utan helt enkelt ett resultat av livet här ute där man måste förlita sig på det som finns i närheten. Lokalproducerat är ingen modefluga utan en självklarhet.

Crinan canal var en enastående upplevelse. Den tog en dag i anspråk och vi hade hjälp av lotsen Ashley hela vägen. Hon både öppnade slussar och fixade kaffe (som tagit slut ve och fasa) och köpte tidning med den hemska nyheten om vad som hänt i Norge. Fasansfullt! Man sitter och läser och undrar vem det är som har den dåliga smaken att skämta så. Vi rör oss in och ut ur verkligeheten. Men snart var vi tillbaka i vår bubbla. Crinan canal är en liten skönhets upplevelse och nu har vi lärt oss alla knepen inför Caledonian kanalen som väntar om någon vecka. Pojkarna lekte hela förmiddagen med storlego för det mesta sams även om det är en hel del tröttsam konfliktlösning precis som hemma.

Morfar fixar fika och Eddie och Wille leker koncentrerat.

Hus med öron och vägarna av vatten. Vackert som en dag.

Stella och Holländska Flor sällskapade i slussarna genom hela kanalen.

Crinan Canal, färska örter i förgrunden som vi fått av några trevliga skottar som skulle hem från sin sommarsegling.
Två fördäcksgastar tar ner gennackern!

Imorgon tar Morfar tåget från Oban till Edinburg och flyger hem. Vi tackar och bugar för de fina dagarna tillsammans!

Att blogga härifrån är enklare än från Västindien. Bra uppkoppling och fler marinor. Vi återkommer när andan faller på. Imorgon skall vi segla eller snarare "gå" mot ön Iona och Staffas. Vi hoppas att vi kan komma till och gå iland vid Fingals cave. Vi seglar i Keltiska ringens fotspår.

Kramar från Jenny och pojkarna!