15/11 2009 Flygplatsen Paris. Nu flyger vi!

16/11 2009 Ösregn. Åska. Blixtar. Välkomna till Västindien! Vi har inte sett solen mer än 10 minuter hittills. Varit här nu i 20 timmar… Börjar undra om vi åkt till fel ställe. Så Ni behöver inte vara avundsjuka på oss. Vi har fullt sjå att hålla två spralliga ungar i sysselsättning i regnet. Men inga sura miner här! Farmor och Farfar tog emot oss, bruna som pepparkakor på flygplatsen tidigare idag. De har förberett båten så fint och det var en fröjd att få se henne igen. Just nu är pojkarna på stranden med Johan och leker regnskog och vattenfall med dinosaurierna… Barn är bäst!Åter från första badet. Alla pojkar e nöjda för nu har jollen en helt ny motor och formligen flyger fram. 20 knop. lätt!

Jag packar in våra grejer och irriterar mig på att det inte finns något nätverk man kan låna in sig på här. Mitt snåla elände! Så detta inlägg får jag publicera när vi hittar internet anslutning. Till dess har vi säkert hittat solen!

18/11 2009. Nu har vi hittat den, eller kanske snarare: den har hittat oss. Solbrända, salta och lagom trötta har vi just ankrat i Road Bay på Anguilla. Det är så fantastiskt roligt med Willes återseenden. Han känner såklart igen sig överallt. Visste ni det att ”när man kikar måste man använda långa ögon” (kikare) och då känner man igen både gamla ruiner och hus längs strandkanten, (duktig arkitekt) för att inte tala om vägen till bion, stranden där Adrian upptäckte att han kunde simma förra året etc. etc. Dagens knorr var annars när vi fick upp en klassiker ur havet: ett fiskhuvud, resten hade någon annan ätit upp… Wille och Eddie gjorde stora ögon.

Stella seglar med ny ställning för vindsnurran samt ny radar!!Storebror busar...Men nu får han vänja sig vid att bli nerbrottad emellanåt!

Nu är det kväll på Stella. Eddie har somnat sött i sin hytt efter att ha lekt slut på farmor ( som förövrigt får heta mormor för det mesta) Wille och farfar fiskar trumpetfiskar med ficklampa på däck så att våra båtgrannar får något att fundera på. Och snart är det dags för Wille att sova han med. Helt otroligt hur snabbt barnen kommit in i rutinerna, ja till och med tidsskillnaden är redan bortarbetad. Det gick fort! Imorgon skall vi bada och leka intensivt med farmor och farfar för sedan åker de till Sverige. Vi återkommer. Och bara så ni vet: Vi är så glada över alla era kommentarer och att ni upptäckt att ni kan bli "följare". Kramar JJWE!